NZ


Nya Zeeland har varit vart hemland i over en vecka nu. Overfarten hit gick ovantat bra och vi ber om ursakt for det forsenade inlagget.

Har har vi hunnit med mkt. 3 personer har monstrat av, 2 nya har monstrat pa, valkomna Jonas och Anders, och baten har seglat nagra varv i fantastiskt djurrika Bay of Islands. Forsta kvallen var det killer whale, spackhuggarnas, tur. Efter en kort vandring upp till en topp kom 3 spackisar forbi simmande och sokte genom viken nedanfor efter foda, varpa snorkellusten hojdes och sanktes i varierande grad hos besattningen. Innan mogronkaffet var klart morgonen darpa bjod en delfinfamilj pa en skansenshow av rang, med sensationer som dubbla helkroppshopp i soluppgangen.

For att ta del av var resa i bild rekommenderas Facebook. Personer som Martin Krensler, Magnus Hallor, Axel Geijer, Simon Frost Gorander.

Om nagra timmar ska vi segla ner mot efterlantade Auckland.


Tack och bock!

Nu kastar vi loss och lättar ankar. Fiji farväl.

Om 24 timmar skymtar vi inte längre land och en varm dusch kan vi bara drömma om. Mat till brädden, plastningen är gjord och både segel och motor är i tipp topp kondition. Hela besättningen har börjat salivera saltvatten och drömmer om delfiner och havsstormar. Seglingen till Nya Zeeland är äntligen här. Om 1014 sjömil är vi tillbaka igen, då i Opua på nordöns västkust. Efter uppvärmning i bastu och allmän återhämtning ska vi till Auckland och sätta den sista spiken i Världsomseglingskistan.



Kjolar och tonfisk.

Bula varlden!

Levuka ansprakar pa posten som soderhavets aldsta stad och by the look of it verkar det stamma. Efter en minst sagt omfattande papperexcercis, kaffe, ol och en hel del kakor fick vi antligen tillatelse att lamna baten av de lokala myndigheterna och vi har forvaltat var frihet val ma vi saga. Under dagen som gatt har det kjoppts kjolar for man (zolos), atits brodfrukt och avhandlat amnet elefantiacis hos halsomyndigheterna samt gjorts ett studiebesok hos ons storsta arbetsgivare - tonfiskfabriken. Men med en orkansasong i halarna och en forstarkning av besattningen nalkandes tvingas vi till snabba drag och var visstelse har blir inte langvarig. Ikvall styr vi var kos mot huvudon och Volivoli.

Jo forresten, vi e i Fiji nu!


Tongan rätt i mun

Sådär! Med nöd och näppe är vi nu sen fyra blöta dar framme i Tonga och Vava´U. Med mindre än en sjömil kvar till hamn stod vi helt plötsligt utan roderverkan och lilla arbetshästen till jolle fick rycka in och styra situationen. Motorn dog ganska direkt efter att vi tuffat ut ur Rarotongas hamnbassäng. Detta hindrade oss dock inte för att på vår väg över till Tonga stanna några dar vid Beveridge Reef för lite närgångna möten med såväl knölval som revhaj.
Här på Tonga pillar vi på båten, dränker sorger och motgångar med Maka och bekantar oss med Vava´Us flora och fauna. Snart seglar vi dock ut bland småöarna för bad och lek ca en vecka innan vi åter lättar ankar och styr skutan mot Fiji.
Besättningen på SY Candela vinkar till alla som läser och lobbar för fotoalbumet "Söderhavet" som finnes på Martin Krenslers facebooksida.
Må väl!
Candela i aktuell lägerskrud

Kia Orana!

Välkommen till Cook Öarna! Såväll syndare som puritaner har fått sig en släng av sleven här på Rarotonga. Dagarna blev en vecka i vantan på lugnare väder. Franska polynesien hamnade i backspegeln efter att vi lamnat ön Maupiti. Med fulla segel startade vi då den nuvarande besättningens första rediga seglats tillsammans och efter mången nattpas kanner vi nu varandra som en fisk kanner sin skål. Tre i besättningen påstår sig ha sett en val. Väl framme gick sex i besättningen på söndagsgudstjänst. Endast en gick på efterfest. Syndaren.
Aktuellt på ön är att kontainerfartyget äntligen kommit och bensindepåerna fyllts på. Aktuellt på båten är att våran SSB radio inte riktigt vill vara med men att vi häromdan lyckades kommunicera med vår vän Birger borta vid Papa Nya Guinea. Vi har även fått nya vänner här på ön som faktiskt sportar en svensk befolklning på hela 7 personer. Tillsammans har vi borrat och kapat stål till vårt nödroder och åkt en tur runt ön.

En löst höftat preliminär eventuell färdrutt har spikats efter ett odramatiskt demokratiskt möte med besättningen - skeppsrådet. Rutten är som följer: Rarotonga - Beverage reef - Niue - Tonga (Vava'U) - Fiji (Levoka). Så slå upp kartboken och börja spana.


Vem kan segla förutan segel?

Hos segelmakarn
God morgon Varlden! Efter att segelmakarn i Papeete efter mycket om och men antligen stuckit nalen i varan genua har vi nu kunnat forflytta oss bort fran Tahiti och huserar nu i Cook’s Bay pa on Morea. Medans oljan under vara naglar och havstulpanerna i haret sakta kryper ur fordriver vi tiden med mopeder och mycket solskyddsfaktor. Snart lattar vi dock ankar och siktar pa on Maupiti dar vi stamt traff med kelsugna mantor och nargagna knolvalar (hoppas, hoppas).
Nu skymmer det over on och dess dramatiska topologi. Vad kvallen har att erbjuda vet ingen men efter att Ludde blivit utnamnd till multimediaansvarig ombord har baten numera en 48” plasma pa skottet. Dock ligger besattningen numera i fas med ljuset sa nar morkret faller haglar hjaspningarna tatt och fa tappra orkar sig igenom ens de mest medryckande b-aktionrullarna fran Ellens digra forrad
Tack for fisken!

PS. Sen sist har besattningfolk kommit och gatt. Nya ansikten pa baten ar nygammla Martin, Ludde, Sofie och Jacob. Inne i andra halvlek finner vi slitvargarna Simon, Ellen, Magnus och Axel. DS

Någonstans mellan Moorea och Tahiti


I bakgrunden: Moorea


Mahi-Mahi


"Se jävligt nöjda ut!"


Candela


Sett genom fonstret pa en overgiven parlfarm i Tikehau-atollen

Bildspel från tidigare segling

Nu finns ett bildspel från Candelas tur från Panama till Marquesas upplagt från avmönstrade fotomatrosen Erik. Vill du ha någon bild ur bildspelet (digitalt eller utskriven) är det bara ta kontakt med [email protected]

http://www.flickr.com/photos/23642428@N00/sets/72157624654945704/show/

Det farligaste djuret i havet...


När vi släppt ner ankaret i södra Fakarava-atollen omringas båten av diverse fiskar samt hajar i mängder. Glada i hågen hoppar vi obetänksamt ner och räknar till 14 (!) hajar. Under snorklingsturer och "drift dives" genom atollöppningarna finner vi oss gapande åt vad vi får se. De resulterande kallsuparna bekymmrar oss föga. Vilket landskap vi bjuds på! Bottnen glittrar i alla tänkbara färger och den levande korallen breder ut sig längre än vad simfötterna kan bära oss. Fiskstim som i sina försök att efterlikna regnbågen får ljusspektrat i skyn att se fruktansvärt fattigt ut. Fakarava! Vilken undervattensvärld!

Bilden på polynesiens dödligaste jägare är från Toa'o.

Middag på Toa'o


Hela gänget minus fotografen: Malin. Från vänster: Thomas, Magnus, Simon, Johanna, Axel, Kalle & Ellen. Blomma på vänsterörat är singel, höger - upptagen.

Rangiroa


Uppdateringsrekord! För ca 5 minuter sedan blev vi ikapppaddlade av en roddare när vi var ute och körde med Tvåan. Trots en 15 hästarsmotor var vi ingen match och när vi väl var framme paddlade han iväg med ett brett leende, långt snabbare än vad vi kunde köra.

Axel leker med barnen


Fran kajen pa Hao

Dykning


Blubb blubb. Mycket snorkling blir det. Vi har lyckats spjuta en del fisk ocksa. Igar köpte vi 11 kilo prima svärdfisk direkt fran fiskebaten. Mums! För att vara franska polynesien där allt är svindyrt var det ocksa billigt ca 250 kr.

Fiskdamm


Ellen spelar "Jeux de peche"

Kärleken till Hao

Kära vänner och släkt, vi har inte glömt er! Det är bara atollen Hao som obevekligen fangat oss i sitt grepp. Aldrig har nagon av oss träffat sa öppna och vänliga människor. Fran att vi lade till vid deras kaj och de lät oss ligga gratis till att de sag att vi hängde upp vara havsblöta kläder och fragade om vi inte ville att de skulle tvätta dem. "Nej, nej inte skall ni lana tvättmaskinen. Vi tvättar at er. Klart vi kan tvätta alla 10 maskiner, vi haller ända pa." Alla planer om snorkling och äventyr har lagts pa is och istället har vi spelat kula och fotboll med barnen pa kajen, följt med och tittat pa dansträning och bara umgats och levt polynesiskt. Igar kväll var det dansövning pa kajen som vi entusiastiskt ombads att delta i. Vi avslutade med att bjuda pa Sma grodorna och Vi äro musikanter samt kanelbullar. Knappt var vi klara förens det ropades efter mer och hela den gigantiska storfamiljen visade att de minsann ocksa kunde spela basfiol och flöjt.

Ny kapten - Thomas Gran


Tidigare inlägg
RSS 2.0