varldsomseglingen

Det är generande hur alvarligt matpriserna påverkar mig. Jag skäms. Vid marinan i Brighton ligger den enorma, färgglada, välsorterade, genrösa, intill perfektion välorganiserade men framför allt tokigt billiga stormarknaden ASDA. Hur ljuvligt klingar inte ljudet av detta uti ett par fattiga sjömansöron. Jag inser ju ungefär nivån av almännintresse hos ett inlägg om matpriserna i platser där vi lägger till. Därför har jag bestyckat texten med en osann men betydligt slagkraftigare rubrik. Egentligen borde det heta "världens bästa mataffär".

ASDA alltså. Jag vet inte hur storheten i fenomenet lämpligast beskrivs. Kommmer uppstapling av särakilt utomordentliga matvaror jämte tillhörande chockerande låga pris att bära fram budsaket? Eller är det tydligare att genom jämförelser med tidigare bunkringars transaktion kontra hur länge den räckt ge en läsare koncept om saken? Åh, hur förmedla saker vars innebörd för livet ombord är av sådana bombastiska mått? Vem kan beskriva gud? 
-de har öppet dygnet runt! Hela besättningen kan jazza in efter att brightons nattklubbar stängt och med varsin enorm kundvagn ostört i den  mittinattentomma affären utföra veckans inhandlingar.

När handlingen är genomförd finns mat ombord för att klara livet på en åttamannabesättning i uppskattningsvis två månader i händelse av till exempel skeppsbrott eller stiltje.

Jag är nöjd. Pinsamt nöjd.