Atlanten

Den tionde dagen till sjöss började det regna. Det finns nästan ingenting som dammtorra sjömän blir så glada av som sötvatten från himlen. Både oss själva och allt vi bär på oss har under atlantresan fått tvagning medelst havsvatten som skopats upp med hink och snöre samt tvål respektive tvättsåpa. Nu blir ju som bekant i genting särskilt rent av den behandlingen, då tvålen vägrar löddra sig och saltet suger åt sig fukt samt gör materialen stela och blekta. En sköljning i sötvatten är välkommen lyx. Av så glada för som sötvatten från himlen. Det var inte många ögonblick innan den, av ingrott salt uttorkade besättningen, kastat paltorna och stod nu i självaste födelsekostymen och tvålade sig i det gudabenådade skyfallet. Sedan var det klädernas tur. Så vi fortsatte vårt nära nog ockulta beteende med att dansa runt på däck med alla textilier som behövde det och blinkade mot skyn som i vidskeplig dyrkan. Någonstans kring middagstid tröttnade de flesta av oss och gick in. Dagen därpå regnade det också. Hela natten som följde och dagen efter den. Självaste upplevelsen av hur många åtta personer är kan vara högst situationell. När alla vill vara innomhus och en doft av aldrig torkande seglarbralla sprider sig i salongen, då upplevs åtta som en gigantisk summa människoliv. I nästan en vecka regnade det. Atlanten har varit så snäll. Aldrig har ett hav bjudit oss på så lena, mjuka förutsättningar. Fiskeriet har slagit alla hittills uppmätta rekord. Då färskvaror snabbt blev en bristvara är nyfångad fisk ett välkommet inslag i konservburksdieten. Denna gång, förutom flera tonfiskar, även präktig guldmakrill, stor obestämd svartrandig fisk som troligast var en barrakuda samt flygfisk i massor. De senare hoppar in i båten nattetid. På sin rutinmässiga flygning utgör Canedla ett tvärt stopp. En natt fick till exempel rorsmans tinning en fiskuktande kyss mitt i mörkret, och bidrog därigenom till att avsluta flygningen för ännu en. Vi äter fisk stekt, gravad eller rå. Med aioli och råstekt potatis. Sen spelar vi schack.

Kommentarer
Postat av: Lillemor Westling

Hej!

Härligt att läsa om den oväntade himmelsduschen;

det kan kan nog bli ganska bra tryck på en sådan.

Smakar det lika gott som det låter med den nyfånga-

de fisken? Det kan väl ej bli godare, tänker jag.

Inga dramatiska sjögångar?? Jag har i mina mörkaste stunder sett framför mig meterhöga vågor, där båten kastats omkring som en vante(dålig liknelse i sjösammanhang)men är ju oerhört glad för detlyckliga slutet!(jag är en landkrabba, som ni säkert redan förstått)

Vilken lyckträff att få möta gamla vänner! Och det är inte svårt att föreställa sig det behagliga livet i naturskön miljö med därtill god mat och dryck.

Ha en fortsatt härlig resa!

Hälsningar

Lillemor





2009-12-14 @ 15:26:17
URL: http://varldsomseglingen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0