Brevid superyachterna

Candela har sällan känts så liten och skruttig. Vi Har kryssat Afrika runt och känt oss rika och mäktiga med vår fyrtiofotare som har både toalett och kök. Känslan höll inte i sig särskilt länge sedan vi anlände till Västindien. Representanter för hamnkontoret här i Rodney Bay var precis på väg ner till oss för att, i sina pikéskjortor och men vänliga stämmor, be oss lämna marinan, -när Håkan och Umatalu fräser in i hamnen. Med förbokad plats på vipiga superyachtbryggan och sina glänsande 86 fot tar den stiliga båten, med den stiliga skepparen oss under sina vingar och vi får ligga förtöjda utanpå dem. Pikéskjortorna säger ingenting. Håkan, som äger Candela och är nyckelmedlem i projektet har inte seglat med på någon delsträcka hittills, eftersom han är upptagen med sitt arbete som kapten på charterbåtar. Just nu skeppar han en stor brittisk segelbåt som precis som oss seglar jorden runt, fast med något annorlunda standard. För oss som har jobbat med Håkan är det ett glatt återseende. Vi blir ystra som kalvar av mötet med besättningen på den stora yachten, eftersom den till stora delar består av kända fejjor. Vi blir bjudna på middagar och drinkar och dykutflykter och vi kan låna maskiner och verktyg för att laga saker på Candela som behövt repareras en lång tid. Rätt som det är glider vi runt St Lucias seglarbarer i ett gäng om femton glada svennar istället för åtta. Landström och obegränsat med sötvatten i slang samt bryggplats med goda grannar; nu levs alltså de goda drinkarna och yachklubbens faciliteters glada dagar. Samtidigt som dagarna utnyttjas till viktiga reparationer som är tillfredsställande att få igenom. Nu skapas ett nytt soltak i fräckt beige som skall täcka hela sittbrunnen, spridarnas osannolika vinkel korrigeras, utombordaren får profetionell service av Umatalus maskinist, septitanken får stryk och omkoppling, huvudmaskin får en uppfräschning, jollen blir limmad och får kärlek och en hel del detaljer justeras och ordnas. Vår egen besättning har förstäkts med omåttligt populära Tekla och Robin, som nu står inför en grannlaga uppgift att leva upp till det goda rykte som förekommit dem. I kväll går grannskapets stora lokala fredags-jump up av stapeln i bostadsområdet norr om marinan. Det är en lokal fest som brukar innehålla rom i plastmugg, socamusik från lastbilsflak och mycket obsen dans. Ses där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0