varldsomseglingen

Vi har kraft och vi har tid. vi åker förbi Grenada på vägen ner till Venezuela. Det ligger precis på vägen. Dessutom är vi lite sladdriga i knäna och mosiga i huvudena sedan gårdagens ghettokalas. Då är det skönt att slippa göra tre dygn i sträck. Vi stannat halvvägs för sushi. Liksom alla dagar av tvivelaktig vigör och livsinspiration tronar den sedelärande tavlan i korsstygn över våra huvuden i salongen. det är Sofie som har broderat "Just idag är jag stakr" i blått på vitt. Tavlans budskapfyller minst tre viktiga syften en dag som denna. Hånar oss och gör sig lustig över vårt skick, den fyller oss med kraft och tillförsikt samt ger oss en förfärligt klämmig bit att gemensamt gnola när vi lägger ut från hanmen och seglar bort från St Lucia och Bakisdimmorna. Frisk vind i ansiktet gör varje sjöman frisk. Tack Kenta. Tack Sofie. Och tack Karibiens svala vindar.